Annons

Annons

Hösten och konsten bekänner FÄRG

Olafur Eliasson, Moderna museet

Olafur Eliasson, Moderna museet

1A. Trendigast för ögonblicket: färg. Märkligt hur alla verkar ha tänkt i samma banor denna höst. Åtminstone i den stad jag lever i, Stockholm. På Moderna museet har den största skutan lagt till. Islänningen Olafur Eliasson visar sina Verklighetsmaskiner i en stor utställning som tar både Modernas och ArkDes ytor i besittning. ArkDes, alltså gamla Arkitekturmuseet, har förvandlats till en labyrint av färgskikt; man vandrar runt i olikfärgad cellofan och det är precis så flugigt som det låter. Som när man ligger och leker med solglasögon i olika färg för att få korn på nya världar. Besökarna skrattar och tar selfies till höger och vänster, och det är mycket folk. Säkert höstens publikfavorit. Min? Inte helt. Eliassons nästan industriella konstproduktion (han har typ ett 70-tal anställda i sin Berlinateljé) är uppfinningsrik och underhållande. Sådär i folkvimlet. Men sen?

 

COLORS1B. ÄNNU HÄFTIGARE? Projektet Colors by numbers på Telefonplan väster om Stockholm. Färgsätt arkitekturen själv med hjälp av en app – skapad av konstnären Erik Krikortz tillsammans med interaktionsdesignern Loove Broms och arkitekten Milo Lavén. Bara slå en plint på mobilen så ger du tornet vid telefonplan ny färg. Kan det bli mer samtida? http://www.colourbynumbers.org

 

Skruvat huvud, Bertil Vallien, Edsviks konsthall

Skruvat huvud, Bertil Vallien, Edsviks konsthall

2.Bertil Vallien! Edsviks konsthall. Utställningen kallas Core och handlar om glaskonstnären Bertil Valliens livslånga umgänge med glas. Hans envetna kamp med formerna och inbjudningarna. Allt är som is i hans värld. Genomlyst. Därinne i glaset svävar vi och våra sorger och glädjestunder. När jag vandrar runt i den stora konsthallen (som också visar en mängd skisser och teckningar som jag aldrig sett förr) märker jag vilken sagoberättare BV är. Hans glas är inte bara vackert och färgstarkt, det berättar hela tiden saker för oss. Ingen annan berättar så häftigt starkt med glasmassa som Bertil Vallien. Ni kan se utställningen fram till 8 november.

Pia Wallén

Mode, Pia Wallén, Artipelag konsthall

3. ARTIPELAGs grandiosa höstsalong Den monokroma symfonin är i själva verket ett 100-kalaspartaj. I år är det exakt 100 år sedan ryssen Malevitj målade sin enfärgade målning Svart Kvadrat. Sedan dess har måleriet inte varit sig likt. Tack och lov! På 1950-talet skapade Yves Klein sin berömda Yves Klein Internationell Blue, också en monokrom målning. På ARTIPELAG kan man se konst och design och mode som gått till historien av just detta skäl: en enda färg. På bilden mode av Pia Wallén. Andra modeskapare på utställningen är t ex den alltid svaret japanen Yohji Yamamoto. Den monokroma symfonin är en färgsensation i en årstid som i samtidigt håller på att förlora all färg och strax går ned i svartvitt. Just modebiten har den alltid stilsäkra Cay Bond ansvarat för med bravur.

Nylonstrumpor, färgstarkt 1960-tal IGEN

Nylonstrumpor, färgstarkt 1960-tal IGEN

4. När färg är inne, som denna höst, ska ALLT, verkligen PRECIS ALLT, ut i färg. Också de obligatoriska svarta nylonstrumpbyxorna är nu i färg som visst aldrig förr – det syns i vartannat skyltfönster. Känns som om 1960-talet var tillbaka. För vilken gång i ordningen?!

Jonas Liveröd, utställning i Köpenhamn

Jonas Liveröd, utställning i Köpenhamn

5. I Köpenhamn (på Third Space) öppnar om några dagar Jonas Liveröds utställning Dawn. Color, Dementia. Där har Liveröd (Obs RÖD!), vår otroligt företagsamme allkonstnär, funderat kring färgernas betydelse för vårt välbefinnande. JL måste vara Sveriges slitvarg nummer ett i konstbranschen. Han jobbar ideligen. Både med egna och andras verk. Jag blir mer och mer indragen i hans projekt märker jag.

Kungsträdgården eller Kiviks marknad…?

Kungsträdgården eller Kiviks marknad…?

6. All färg är nu inte av godo. All färg betyder inte hälsa och skönhet. I Kungsträdgården i Stockholm, huvudstadens nav på kartan, var det färgfest i helgen igen. Som om Kiviks marknad gästspelade. Eller Bert Karlsson tagit över som borgmästare. Märkligt att de styrande i staden gör allt för att Kungsträdgården ska bli så lik en finlandsfärja som möjligt. Man rusar in på Wetterling Gallery och hämtar andan!

8. Många undrar hur det kommer sig att himlen fortfarande i sena oktober är blå som i somras. Förklaringen heter MFF. TRE POÄNG i Champions League klår det mesta som rullar! Malmö ömsar skinn. Staden vimlar av vinnarskallar. Från Rosengård, Slottsstaden och Möllevången. Fotboll kan verkligen vara effektiv medicin mot främlingsfientlighet och rasism. Jag vill tro det!

Rivningsklubbat! Bort med 1800-talshus!

Rivningsklubbat! Bort med 1800-talshus!

9. Mindre färgstarka är politikerna i Stockholms Stadshus som nu inte bara jämnar Slussen med marken, nu river de iväg fastigheten Riddaren på Nybrogatan. En fastighet som är i gott skick, ger staden historia och oss vanliga flanörer hemkänsla. Men nu är det klubbat. Riddaren ska ersättas av nytt kontorshus. Som om det var fler könlösa kontorshus Stockholm behövde.

Gul bok, Lars Gustafsson

Gul bok, Lars Gustafsson

10. Min egen favoritfärg? Den som avgör allt. Gult. Nymålat gult. Hus. Cykel. Konst. Bara det är GULT så är jag med. Till exempel är gula böcker bättre än andra. Men det har ni väl redan upptäckt?!

(55)
(0)

Kungliga PINALER till folket!

g1

Sovrum, Verner von Heidenstam, Övralid

1. Idag slår jag ett slag för det GUSTAVIANSKA arvet! Av olika skäl – alla yrkesmässiga – har jag vistats i uttalat gustavianska miljöer den senaste tiden. Mitt i vurmen för ALLMOGE (nu när Nordiska museet i dagarna öppnar stor utställningen bekräftar det att allmogevågen redan klingat av?) har mitt öga kärat ned sig i det gustavianska och rokokon. Av olika anledningar, alla yrkesmässiga, har jag vistats i miljöer som Drottningholms slottsteater och Heidenstams Övralid den senaste tiden; i rum efter rum, möbel efter möbel, har jag insett att det ju är den här tiden, kring 1700, som är vår verkliga glädjekälla. Utan dessa epoker hade varken Jonas Bohlin eller Jens Fager fått till det. Vi talar om urkällan för modern svensk formgivning. Första bild därför från Verner von Heidenstams sovrum på Övralid, Nykyrka.

aa23

Rokoko-stol, tillhörande Léonie Geisendorf, Bagarmossen

2. Stolen på bilden (rokoko) hittade jag hemma hos arkitekturmodernismens verkliga gigant i Sverige; Léonie Geisendorf – fyllde nyss 101 år! Hon som inte bara ritade Villa Delin och S:t Görans gymnasium (byggs nu om till studentbostäder) utan också de fantastiska  radhusen på Riksrådsvägen i Bagarmossen. Där har ikonen levt fram till nyss; nu är hennes eget hus där, en specialritad ateljébostad, till salu. Men det är stolen, den vita rokokostolen som ögat bet sig fast vid. En estetisk springbrunn mitt i Geisendorfs modernistiska minimalism.

g4

S k badkarssoffa, auktionsutrop 1500 SEK

3. Dennis Dahlqvist får driva hur mycket allmogemuseum på Österlen som han vill; det är soffor som denna, såld för en spottstyver nyligen på auktion, som vi kommer att möblera våra hem med nästa vecka. Ut åker Myran och alla de Pernilla som tar sådan plats. In kommer BADKARSSOFFOR för några hundringar. Om de nu inte ritats av epokens store mästare Johan Lindgren, som också signerade; dessa kostar dock en slant. Men inte mer än ett ÄGG av Arne Jacobsen.

G8

Soffa tillverkad av möbelmästaren Johan Lindgren

4. Här är en förresten en badkarssoffa av Johan Lindgren. Han som var verksam mellan 1780-1800 i Stockholm.

g2

Gustavianska sängbord

5. Det fina i den gustavianska kråksången är att du fortfarande kan hitta veritabla fynd på auktioner (och vindar hos gamla släktingar) för nästan inga pengar alls. Rokoko och gustavianskt – det behövs bara en eller ett par representanter för stilarna för att lysa upp ett helt hem. De två sängborden här, strukna med en mild gråblå färgvalör, ropades häromdagen ut för två tusen kronor. Vem ropade in?

6. Paradoxen är: enkla allmogemöbler, helst stämplade i Hälsingland, betingar priser fullt i nivå med dessa ”dyrgripar” från perukernas och tjänstefolkets tid. Men värdeskalor är relativa. Många av mina minst bemedlade vänner stoltserar med en skön gustaviansk karmstol; Wegners Y-stolar har de helt enkelt inte råd med. Men pjäsen där i hörnet, lite naggad och sprucken, men ett fladdrande historiskt vingslag, gick bra.

7. Det gustavianska rätade ut rokokons rundade och böjda språk; tog några nypor antika ideal och sedan var saken klar. IKEA gjorde för ett par decennier sedan en egen gustaviansk möbelfamilj. Den är idag det mest efterfrågade av alla deras kollektioner. Det enkla. Sånt håller.

g10

Déjeunersalongen, Drottningholms slottsteater

8. Vill du riktigt njuta och tumla runt; åk ut en helg till Drottningholms slottsteater och gå på en visning så får alla frågor sina svar. Bekvämare att ta en söndag i Hagaparken och se Gustav III:s berömda plåttält. Samma andas barn. Det var för övrigt Gustav III som drog en stor del av lasset, kan som också egenhändigt författade statuterna till det som numera kallas Konstakademien.

9. Färgen? Alltid grå. Ibland bruten vit, med dragning åt gammaldags mjölk. Någon gång åt det duvblå.

10. Det nytillverkas gustavianska möbler. Så har det alltid gjort. Med tiden har estetiken tunnats ut, tillverkningstekniken förgrovats. En gustaviansk möbel (eller en rokoko-sak) ska bär handens och hantverkets signum. Det gör stilen till lika mycket hipster som allmogen. Bara vi lossar på fördomarnas knut. Idag är det överklassen som kör kurbitsgalna allmogeskåp; vi andra får hålla tillgodo med färglösa kungliga pinaler.

(30)
(0)

Det är en SYMBOLISK höst!

Gabor Palotai-mönster på Ljungbergs-kudde.

Gabor Palotai-mönster på Ljungbergs-kudde.

1. Vad är en SYMBOL? Just nu tycker jag mig se form och design och konst som känns väldigt symboliskt. Ta Gabor Palotai. Han har länge tillhört de tunga namnen bland grafiska formgivare i Sverige. I huvudsak böcker, men också logotyper (ARTIPEL Konsthall t ex) och inredningar har producerats på hans designkontor i Gamla stan. Gabor är tystlåten, nästan en icke-kändis, men imponerande produktiv. En minimalist, en kontrastkonstnär, en som konsekvent hållit sig till de geometriska och icke föreställande formerna.Thriller heter textilierna han skapat åt Ljungbergs. Metervaran har bland annat blivit möbelklädsel åt Anna Kraitz (Källemo). Gabors naturliga föregångare var Sven Markelius. Hans textil Pythagoras  produceras fortfarande, och det grafiska mönstret finns även i form av brickor och annat. Gabor Palotai. Glöm inte!

 

Väinö Blomstedt, Francesca, 1897. Foto: Hannu Aaltonen, Finlands Nationalgalleri. Ur utställningen Symbolism och dekadens, Waldemarsudde.

Väinö Blomstedt, Francesca, 1897. Foto: Hannu Aaltonen, Finlands Nationalgalleri. Ur utställningen Symbolism och dekadens, Waldemarsudde.

2. Prins Eugens Waldemarsudde har EN storsäljare. Blomkrukorna. Den har producerats sedan 1915 och 100-årskalaset i höst har tagit fram en särskild jubileumskruka i blå ton. Men det är inte därför Waldemar hamnar på listan. Det är tack vare den nyss öppnade utställningen Symbolism och dekadens. En sällsynt vältajmad utställning, mitt i vågen av flummiga tv-serier och böcker. Måleri av Munch och Strindberg naturligtvis, men också av mindre kända som Hanna Pauli och Agnes de Frumerie. Välmatad bok finns i butiken. Detta är ett spännade besök, ett härligt tillfälle att gräva lite djupare i våra drifter och fantasier –  det som vi annars gottar oss i via Netflix och HBO.

 

Sub Rosa i Malmö.

Sub Rosa i Malmö.

3. Från det symboliska Waldemarsudde till miljonprogrammet Rosengård i Malmö kan steget te sig långt, men det konstprojekt som fastighetsägaren MB och Östra Grevie folkhögskola nu startat är en god bro. Sub Rosa – som en titel hos Munch – kallas projektet som nu ska ge offentlig konst bland höghusen från 1960-talet. Tillfälliga verk och permanenta verk. Allt för att ge bostadsområdet där Zlatan växte upp ny energi. Mer sådant!

 

4. En SYMBOLISK handling? Slaget om Slussen. Som blivit en fight mellan rigida politiker och stockholmare som är rädda om sin stads kvaliteter.  Nu på söndag 27 september invigs Kolingsborg i Stockholm. Slussens berömda runda byggnad. Sedan tidig sommar har unga konstnärer med förkärlek för graffiti bemålad byggnaden. Slutet för Slussen? Början på en helomvändning? Måndagen 28 september ska Slussenprojektet klubbas för sista gången. Sista? Slussen har blivit som en spelhåla i Monte Carlo. Den vita kulan hoppar runt. Hur ska det sluta? 12 miljarder i sjön? Likheterna med rivningarna i Klara på 1960-talet är obehagligt stora. Tycker jag som inte skäms för att kalla mig Slussenkramare och vara för en påkostad upprustning framför en bortkastad ombyggnation.

Josef Frank symbol
5. En symbolklassiker av Josef Frank. Ljusstaken VÄNSKAPSKNUTEN. Han, juden som flydde från nazismen i Österrike till Sverige, skapade den för Svenskt tenn en kort tid före att andra världskrigets utbrott. Vet knappast någon starkare deisngsymbol än denna. Och glädjande nog en levande bästsäljare.

 

Bokompakt i Lund

Bokompakt i Lund

6.Nyligen fick det trånga men smarta studentboendet BOKOMPAKT  (AF bostäder) i min gamla hemstad Lund pris för sin energiförsörjning via solceller.  Juryns motivering: Bostäderna har ”ett starkt symbolvärde för målgruppen”. Och symboliskt nog är studentbostäderna målade i grönt!

 

Utopian bodies, Liljevalchs.

Utopian bodies, Liljevalchs.

7. Veckan har innehållit en mängd vernissager. Jag har sett glittrande Sköna juveler på Sven-Harrys och Martin Wickström på Lars Bohman. Wickströms storhet har jag alltid problem med. Tekniskt skicklig, men väldigt tomt där kärnan skulle suttit. Hos Lars Bohman blandas teknikerna (som alltid) men det spretar mer än befruktar vartannat. Spretigt kan det tyckas vara på Liljevalchs också, men med fantastiskt resultat! Utopian Bodies är en modevisning som öser på i alla riktningar. Ikoner som Viktor & Rolf och en stor samling av Alexander McQeen. På Liljevalchs får man plötsligt lust att prata om mode och kroppar och kläder på ett härligt befriat sätt! Kommer att bli publikrusning, sanna mina ord.

8. Lägger några kronor i en mugg.

9. Sätter in en slant till UNHCR.

10. Och som sista symbolhandling denna vecka: den ungerska delegationen lämnade Bokmässan i Göteborg i protest mot att en lång rad författare protesterade mot Ungerns hjärtlösa behandlingar av flyktingar. Som om 1956 aldrig ägt rum.

(60)
(0)